Jag är kluven. Men jag fortsätter att titta.

När jag arbetat mig igenom alla fyra säsongerna av "L Word" var det dags att kolla in en ny serie. Jag var skeptisk, för jag hade hört blandad kritik. Men för ca en vecka sedan började jag kolla på "Entourage". Serien har blivit beskylld för att vara sexistisk, vilket den väl är, eller, åtminstone är huvudpersonerna det from time to time. De är också homofobiska ibland, men inte mycket mer än de manliga karaktärerna i "Vänner" ibland var, t.ex.

Sydsvenskan påpekade förra året i en artikel om serien att ja, den är sexistisk, men att den är det på båda hållen. Visst, vissa tjejer behandlas som rena sexobjekt, men killarna framställs å andra sidan som om de bara tänker på sex. Detta skrevs av någon som endast sett första säsongen (Maria G Francke). Jag har precis börjat på säsong fyra, och måste säga att det - tack och lov - blir bättre. För att serien är sexistisk på båda hållen vet jag inte om det är något som kan gottgöra för det. Varför måste sexismen finnas alls? Men i säsong två och tre riktar man allt oftare in sig på att skildra filmbranschen, och som man skriver i Sydsvenskan, så görs det på ett cyniskt och kul sätt. Och det är det som får mig att titta. Maria G Francke fortsätter artikeln med att säga: "Det är glamouröst men också solkigt, vinnande leenden som varar för länge och stelnar. (...) ”Entourage” är också fyndig, den är intelligent, på ett dumt vis."

Jag vet egentligen inte riktigt hur jag ska tänka. Man ska ju inte gilla sånt här. Speciellt jag brukar ju tröttna när serier eller filmer är sådär överdrivna och sexistiska. Men tack vare skildringen av Hollywood gör jag inte det. Och det är ju ganska ofta som de stackars sexfixerade killarna i serien får nobben direkt. Och det finns också många starka kvinnor i serien som är självständiga, smarta och framgångsrika som bara den.

Jag är kluven. Men jag fortsätter att titta.


Artiklen kan du läsa här.