Kvoteringens vara eller icke vara

Så sitter man här på det gamla kära jobbet igen. Efter att företaget i fråga äntligen gjort som folk (bl. a. jag) tjatat om, och skaffat en telefonsvarare som sållar bort alla som egentligen inte ska till min reception, ringer det nästan inte alls. Det är ju trevligt om man annars har mycket att göra. Men när man vikarierar här har man inte precis mycket att göra. "Ta det lugnt, surfa lite", sa Mr P. Men jag vet inte. Det är bara kul till en viss gräns.

Igår hade jag föreläsning. Ämnet var debattartiklar, och vi hade fått en artikel som exempel på hur man inte borde skriva. Jag tyckte verkligen artikeln var usel, eftersom författaren ifråga (utan att gå in på för mycket detaljer) lyckas stöta bort en stor del av sin förmodade publik. Ämnet för artikeln var att det finns för få manliga svensklärare på lägre nivåer, dvs. på låg- och mellanstadiet. Det blev faktiskt en het debatt bland retorikstudenterna, och vi vandrade längre och längre bort från ämnet god debatteknik och mer in på kvotering. Fan, jag önskar jag hade en länk till artikeln som jag kunde publicera här, tyvärr har jag inte det.

Kvotering är fantamej en svår fråga, och jag kan inte riktigt bestämma vad jag tycker. Personligen har jag ingen erfarenhet av det, närmast ligger en bekant som blivit inkvoterad på lärarutbildningen i Malmö för att man just vill ha fler män till de yngre eleverna, och han är ju helnöjd. Men jag vet inte om han tagit någon annans plats, precis - har ingen aning om hur söktrycket ser ut på just hans inriktning. I vilket fall finns det flera viktiga för- och motargument.

Snackade bl. a. med Mr P om saken, och han menade att man borde utveckla anonyma ansökniongsprocesser, där den ansökande alltså är anonym i utsållningsprocessen, tills det blir dags för intervju. Jag vet inte om det hjälper men det är i alla fall en intressant idé. Läste i Lundagård att man har anonymitet vid tentarättningar och det tycker jag verkar vara bra. Några lärare där hade gnällt och sagt att det misstänkliggör lärarna, men jag håller inte med. Det utesluter ju bara alla möjligheter till diskriminetring p.g.a. kön, etnicitet eller andra såna faktorer. Och om lärarna nu inte har något att dölja, så borde det väl inte spela någon roll? Nä, mer sånt.

Mitt största argument för kvotering skulle vara att andra åtgärder för att jämna ut könsskillnaderna på olika typer av jobb inte tycks fungera. Eller så går det i snigelfart. Hur länge ska vi vänta? Men jag ser samtidigt mig som orättvisans ständige beskyddare (eller så vill jag i alla fall vara det), så jag tycker ändå att tanken på kvotering är lite olustig.

Vilka är era största argument för och emot?