söndag 22 april 2007

En ny tv-serie

Jag har hittat en ny tv-serie. Jag letar ju konstant, om någon hade missat det. Ibland undrar jag om det är fruktansvärt banalt och idiotiskt att ha tv-serier som ett av sina största intressen (i jämförelse med t. ex. att spela i ett band, läsa poesi, klättra på klätterväggar eller laga spännande maträtter), men sen tänker jag att jag inte kan förneka mig att känna den passion jag gör.

Skämt å sido. Jag gillar ju inte alla tv-serier. Precis som de som älskar film (vilket jag väl gör till viss del också iofs): de gillar ju inte alla filmer för det. Men jag har nog inte de högsta kraven, eller det skulle nog inte alla precis. Jag vet inte, det där är ju individuellt så klart, men om man tar och tittar på min nyligen uppdaterade lista över tv-serier som jag tycker är bra, så hittar man nog något man inte gillar själv. Vissa tänker t. ex. "Buffy? Den där vampyrserien? Gillar hon rave-musik också eller?", eller kanske "24? Vad är nästa steg? Bli amerikansk medborgare och republikan?". You see what I'm getting at?

Självklart är det så att jag inte gillar alla aspekter av alla tv-serier jag gillar. Vissa klarar sig nästan, som t. ex. "Lost", "The Office", "Gilmore Girls" och "Grey's Anatomy". Men andra, som de två ovan nämnda t. ex., har kanske fler fel. Likväl är de sevärda, speciellt om man ser mer än ett avsnitt. Ibland måste, man, precis som med en bok, kolla ett tag och inte ge upp direkt.

Den nya serien jag lyckas se 19 avsnitt av på lite mer än en vecka heter "Jericho". Den är lite för amerikansk i vissa bemärkelser, som "24", men saknar inte självkritik ändå, precis som "24". Utgångspunkten är en liten stad i Kansas som heter just Jericho. En atombomb sprängs, och sen händer mer och mer konstiga saker. Staden blir isolerad, utan kommunikationer och el, och Flugornas herre möter "24" eller någon typ av spionfilm.

Visst, dramatiken kan vara lite so-so ibland, och ibland överdrivs det med klyschorna. Men det är bra action (en mening jag inte yttar ofta), huvudpersonen Jake (spelad av Skeet Ulrich som ni kanske kommer ihåg från "Scream"-filmen) är intressant och en cool cat, och man gör ofta framgångsrika försök att visa vad som händer med gruppmentaliteter och psykologi när mat tryter och människor är rädda.

Jag får nog ta och acceptera att TV är min hobby. Eller är det ett beroende? Let's not go down that road ...



Nedan följer en kommentar om programmet från IMDB:
"There seem to be a view holes in the plot here and there, but I try not to let these get in the way of enjoying the series. The show is interesting in that it raises questions about societal structure following the destruction of (or isolation from)most recognized government. The teens jumped easily into an anarchical view but most adults still recognize local government as an authority, but to varying degrees. Some believe the emergency of nuclear war puts the Constitution and individual rights in limbo. They want to collectivize everything. Others resist this attitude. There is even an emergent warlord with the philosophy that he with the most stuff rules."

"Jericho" sänds på CBS på onsdagar kl. 20 (lokal östkust-tid). Avsnitten kan bl. a. ses på CBS hemsida.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Av ren nyfikenhet: Vad tycker du om The L Word?

Jonners Paaners sa...

Har faktiskt inte kollat på det så mycket. Den är på min "potentiella"-lista, eller den hade varit det, om jag haft en. Hmm ... kanske borde skaffa en. Hurså, gillar du det?

Anonym sa...

Jag tyckte inte alls att serien lockade från början. Såg pilot-avsnittet och undrade vad de höll på med egentligen. Såg de tre nästföljande avsnitten och sen var det kört... En ny Sex in the city men med mer förhållande och känslor. Och det spottas repliker till höger och vänster precis som du gillar. Du borde ge den en chans iaf. Om det nu finns en liten tom ruta i ditt seriespäckade schema.