fredag 14 mars 2008

A "Shit!" moment

... kom när jag satt och bläddrade i en gammal tidning som låg på badrumsgolvet. Det råkade vara Eko, som är WWF:s tidning, som de väl skickat till mig för att jag skänkt 30 kr till att hjälpa tigrar eller stävja klimatförändringarna nång gång. I alla fall, shit-moment ska här relateras till aha-moment, som ju används flitigt av bland andra Oprah Winfrey.

Jag råkade läsa detta i en notis under rubriken "Från Omvärlden":

"Varje dygn producerar nedhuggningen av skogen lika mycket koldioxid som om åtta miljoner människor skulle ta flyget från London till New York" (2008:1, s. 19). (Det ska tilläggas att Eko fått uppgiften från New Scientist 194(2604):4, 2007.)

Detta citat fick mig att tappa hakan. Va?! Vad hände egentligen med att vi skulle rädda regnskogen? Var inte det väldigt mycket på tapeten när man var liten? Är det inte trendigt i miljödebatten längre? Jag tycker också att Toyota Priusar är fina bilar, och det är väldigt onödigt att flyga mellan Stockholm och Göteborg, men hallå! Ska vi rikta tillbaka blickarna till den där 90-tals-flugan om att rädda regnskolen. Om nu New Scientist har rätt. Vilket jag hoppas. Eller, nä, det gör jag inte, för då känns det som om vi är illa ute.

I övrigt såg jag också ett intressant "Uppdrag granskning" om hur köttproduktionen egentligen är en större miljöbov än transporter och bilar. Den påverkar skogsskövlingen och tydligen är det också så att kor släpper ut en massa farlig metangas som är värre än koldioxid vad gäller bad växthusgaser. Tydligen gör alla idisslande djur detta. Jaha? Jag hade ingen aning om det. Det verkade inte Mona Sahlin ha heller.

Så med allt tjat om miljöbilspremier och flyg och lastbilar verkar man ha missat köttet och dess massiva påverkan på klimatet. Undrar hur länge jag kan köra med att jag äter kött för att det är gott. Jag måste säga att jag nog aldrig varit närmare att bli vegetarian. Men samtidigt skulle jag hellre luta mer mot att säga att jag inte tänker fortsätta äta lika mycket kött som innan. Nån gång ibland, precis som jag gör med bilåkningen, är väl inte ett gigantiskt problem. fara. Om nu alla hade gjort så. Om alla hade varit lika grymma som jag. SKÄMT ÅSIDO. Amerikanerna äter tydligen 120 kg kött per år och person. Jesus.

Ibland känns det som att det inte är nån poäng, dock. Jag har svårt att vara optimist när det gäller att människor ska ändra sin livsstil. Jag hoppas det betyder att jag har en taskig människosyn och att det inte faktiskt är så.

Imorgon ska jag gå och krama lite träd. Om det inte regnar igen förstås.

7 kommentarer:

Anonym sa...

A shit-moment indeed.

Anonym sa...

Jag får ont imagen! Vad håller vi på med? Vi är ju verkligen illa ute och något måste göras. Jag tänker dra ner på nötkött hädanefter. Shit

Helen sa...

mmm, den där köttgrejen är läskig... jag är dock övertygad om att det är så att om folk började äta måttligt med kött, istället för att vräka det i sig varje dag, så skulle det inte vara någon större fara...

Man kanske skulle bli demivegetarian? Eller är kyckling och fisk också stora no-nos ur klimatperspektiv tro?

Jonners Paaners sa...

Nä, fisk, kyckling och t.o.m. gris är bättre. Det är de idisslande djuren som andas ut metangasen. Dessutom tar de inte upp lika mycket betesmark.

Anonym sa...

Hello. This post is likeable, and your blog is very interesting, congratulations :-). I will add in my blogroll =). If possible gives a last there on my blog, it is about the Smartphone, I hope you enjoy. The address is http://smartphone-brasil.blogspot.com. A hug.

Anonym sa...

Men fiskarna håller på att ta slut. På P1 morgon i morse pratade man om att 90 % av världens fiskbestånd är hotat.Och så är jag bekymrad för hur mycket metangas jag skulle producera av att äta en massa bönor...

Jonners Paaners sa...

Jag tror inte man kommer i närheten av lika mycket metan som korna. Men visst, man ska inte utrota arter, vare sig det är fisk eller söta pandor (som verkar skapa mer känslor hos folk just för att de är så söta).