I'm a sucker for nostalgia
Ja, så är det. Jag vet inte varför, och jag är inte på humöret att analysera varför, eftersom det säkert leder till nån sorglig slutsats om att jag är rädd för framtiden eller längtar till barndomen eller så. (Även när jag säger till mig själv att inte analysera saker tycks de bli lite analyserade ändå ...). Och på ett sätt är det lite fjantigt att ägna sig åt nostalgi när man inte hunnit fylla 25. Men skitsamma. Igår hittade jag en grupp på Facebook som heter "80-taliserna på Facebook". Här finns listor (I love lists) på allt möjligt som hade med vår uppväxt på 80- och 90-talet att göra. Jag blev så imponerad av vad folk lyckas komma ihåg att jag tänkte stjäla lite och lägga upp på bloggen. Vet att en del av ni hundratusentals som läser denna blogg (vadå? det är sant!) föddes på 80-talet, så någon tycker säkert att det är kul.
Alltså, medlemmarna i gruppen får skicka in grejer till de olika listorna som de tycker passar där. Jag har nedan tagit med några av de roligaste/finaste/mest intressanta, och framför allt har jag tagit med dem jag känner igen mig i. Gör ni? (Självklart gäller många av de här för er som inte är 80-talister med.)
Vi som ...
... i våra egna dagböcker inte kunde undvika att använda samma fraser som i Berts Dagbok.
... fick hjälpa läraren att trycka på play på videoapparaten.
... spelade in musik på kasettband genom radion.
... läste OÄ i skolan.
... var för coola för vanliga sällskapsdjur och skaffade vandrande pinnar och tesvamp.
... smaskade omkring med Jenka, Shake eller Hubba Bubba i munnen.
... läste Lyckoslanten.
... hade en väldigt härdad men ändå öm nintendotumme.
... är de sista att komma ihåg movieboxen.
... fick förbud att använda Tamagoshi på lektionerna.
... fortfarande säger Domus eller Servus i stället för Coop.
... hade föräldrar som inte helt förstod att varumärken betydde allt på skolgården.
... var de som började med lunarstorm och vi som tog jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det.
... var jäkligt skeptiska till MSN när det kom då ICQ faktiskt fungerade alldeles utmärkt.
... går igång på "När du hör den här signalen ... *pling* ... när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad. Då börjar vi ..."
... var tvungna att blåsa i våra nintendospel för att de i överhuvudtaget skulle fungera.
Tack och hej, leverpastej!
2 kommentarer:
Pollypocket, det är ju genialt! Det hade jag glömt, men oh som jag älskade det. Rosa glittriga saker i miniatyrform! Inte så kritisk på den tiden...
Och språkgrejen *pling*, shit, it takes me back!
törtels ...
Skicka en kommentar